En tanke

God jul på er alla lr fortsättning vid säga.
hoppas att alla har haft en underbar jul med nära och kära.
men de vet jag att alla inte har haft.
specielt inte dom som bor på ett äldreboende.
på mitt jobb va de bara 10% av dom boende som fick fira med sina nära och kära och de tycker jag är skämligt.
jag lider verkligen med dom.
för julen är ju till för att omgås med dom man älskar eller hur?
vissa personer förstår jag helt klart men de är inte många.

men sen så när dom dör så bryr sig alla?
lite märkligt lr hur?

men de är så vanligt igentligen.
tror inte att de är så många äldre som bor på boende som få fira jul med sina nära och kära.

men som personal så ser man vilka anhöriga som bryr sig och vilka som rent rakt ut skiter i att deras släktning bo på äldreboende.

men som tur är så finns de vi som vill jobba med de jobbet som vi har.
vi har igentligen ingen  annin om hur mkt de betyder för våra boende att vi finns.

och vissa känske skäms för sitt jobb men de tycker jag inte att vi ska göra.
för vårt arbete är betydelsefulla och vi kan gå hem och veta att vi har gjort nåt gott.

jag är stolt över mitt jobb och tänker inte skämmas över det.
okej visst skulle man har bättre betalt men pengar ersätter inte de omtanke och den tacksamhet som mina boende vissa mig varje dag.
för dom är de jag och mina arbetskamrater så är de vi som se till att deras vardag blir så betydelse fylla som möjligt.


SJUK

sjuk är man så här några dagar innan kulafton och jag som inte ens ha köpt klart mina julklappar.
hur ska de här gå?

plus detta ska jag jobba hela torsdagen så jag kommer hinna då håller o då har jag bara imorgon.
men då ska jag ligga hemma och försöka blir frisk.
jag känner att jag inte kommer hinna,
lite panik må jag säga det.
men i värsta fall så få jag be nån att springa o köpa:)
vet ju vad som ska inhandlas:)
ne nu ska jag vila mig så jag blir frisk,

ha de bra

några tänkvärda ord

Många tankar svävar i mitt huvud just nu om hur framtiden ser ut.
jag hoppas på att få jobbet som jag har ansökt och flytta hela mitt liv till stockholms området.
hitta en egen lägenhet och blir klar USK,
och sen till hösten läsa på högskola och ta examen.
leva som vilken 22 åring som helst.
att bevisa för alla att man avgör själv vilken framtid man ska få.

alla har vi motgångar vissa mindre och och sällan medans andra få mera härdade spällar.
men alla vi har ett val att påverka våran framtid. hur mörkt de än är och hur långt de än är så kan man ta sig upp.

jag o nån vet det.
hur många motgångar har inte jag haft?
men ändå kämpar jag.
vägrar att blir som mamma och vägrar låta honom påverka mitt liv som jag har idag,

så hur mörkt de än är så sluta aldtig och hoppas till ett lyckligt liv.

självmordsbomb dåd i stockholm

bombdåd i stockholm igår är fruktansvärt.
ett terrodåd enligt vissa. och hela svergie pratar om de idag.
alla tidningarna skriver om de och nyheterna pratades de om vad som hände igår.
men de som oroar mig mest va det brev som skickades in till säpo och TT där nån uppmanar muslimer i svergie att döda svenska barn systerar och döttrar. jag tror inte att nån kommer göra det men de som oroa mer är att hatet mot invandrare trappas upp och nazisterna vänder de som en fördel för deras åsikter.

De som hände igår i Stockholm är för mig en tragisk händelse. en förvirrad person med ett stort hat mot svenskar. så att han sprängdes sig själv och han trodde att han skulle döda fler men som tur var inte hände.
jag lider med hans familj och vänner. jag kan hata de han gjorde och hans tanke bakom för de gör jag men jag kan aldrig hata en person som jag inte känner.

och jag hoppas att massmedia lämnar hans familj utanför det här.
och jag tackar för att ingen annan skadads svårt.
för de kunde ha gått mycket värre

kram på er

bryter tystnaden

Från hela mitt hjärta önskar jag att alla barn i hela världen får en arkohol fri julafton men så är de tyvärr inte.
för många barn tycker inte att jul är så himla mysigt för dom vet att föräldrarna kommer dricka och blir onyktra och många barn kommer gråta sig till sömns och en del kommer blir slagna av sina föräldrar.

med de här inlägget kanske är ett av de starkast inläggen jag kommer och skriver några kommer blir chockade men jag har gömt de här i över 22 år men nu är de dax att bryta tysnaden om hur jag hade de som liten.
att min mamma va arkolist och sup varje dag. speiclet julhelgen.
när jag va jätte liten förståg jag inte men när jag blev äldre så hatade jag alla storhelger och min egen födelsedag.

de har satt sina sår och delvis är de därför jag inte ha kontakt med henne.
hon har föörlorat mig sin egen dottter för spriten. hon valde sitt beroende framför mig och mina syskon.

jag kommer aldrig förlåta henne för det.
jag känner ingen kärlek till henne.
jag saknar inte henne äns.

de är hemskt och säga men jag har aldrig haft en riktigt mamma. ändå fall inte hon
jag har haft Camilla som min förebild och min räddare.
Hon har varit min trygghet och jag kan inte tacka henne nog för det.

Idag mår jag bra jag har jobb jag pluggar och se ljus ut på framtiden.
och tro mig min mamma har lärt mig allt inom hur en mor inte ska vara och när jag får egna barn så ska jag ge den uppväxen som inte jag fick.

kram

den onämnde III

hej alla läsare som jag har berättat för länge sen han den onämda har dykit upp i mnitt liv igen och vrider och vänder på mitt liv som han tror vid säga.
jag vet vad vi känner för varandra.
men frågan är bara hur ska jag få honom och förstå att han måste se vad han verkligen gör.
och jag måste få honom förstå att jag springer inte efter honom bara han vislar på mig.
de funkar inte så. vi är så många år äldre nu än vad vi va första gången vi träffades.
vi har en historia tillsammans och jag vet att han är en toppen kille.
tjejerna kallar honom för casanova men samtidigt så vårnar alla tjejer till andra att lägga benen på ryggen och springa för han kan charma vilken tjej han vill och han har henne. sen slutar de att han sårar deras hjärta.

och tro mig han har sårat mig oxså men jag har sårat han med.
och på kärleks frånten litar jag inte på honom aldrig men som en vän självklart han finns där alltid  de är många tårar jag har fällt på hans axel och de är många tårar han har fällt på min.

jahg vet inte vad jag ska göra jag vill inte förlora honom som vän men jag vill heller inte att nån av oss blir sårad.


...............

ja de är mkt som händer nu runt omkring mig.
mkt som jag länge har velat o nu så blir de så.
känns som att de håller på att vända och att de börjar ljusna.

de är bara hålla tummarna och önska att de fortsätter så:)

ha de

dagens lycka

Hej!
allt ÄR BARA SÅ underbart.
när jag tänker på allt under dom senaste åren så har jag varit trasig men de är jag inte länge jag bygger upp mig med tegelstenar ¨så jag inte rasar.
jag är stark jag är värdefull och jag är unik.
hade möte igår där personen sa att jag är väldigt stark trots alla motgångar så står jag på benen.
och de ska de då förblir oxså.

idag då jo ska plugga gå till kuratorn och sen träna lite hade jag tänkte:)

måste ju träna inför sommaren 2011

ha de bäst nu

kramar på er

RSS 2.0