idag

nu har de gått två år och nu är han villkorlig frigiven som inte menas så mkt utan nu är han fri.
det är blandade känslor men jag se framåt mitt liv slutar inte här.
de har precis bara börjat.
när jag gick min promenad idag tänkte jag påvad jag hade då och vad jag har nu.
för två år sen va jag som ett krossat glas med 1000 bitar. hade bara igentligen bara tak över huvudet. och se mörk på framtiden

idag så jag har jag så mkt mer. ett jobb håller på med körkortet utbildar med till USKA och framför allt så är jag inte som ett krossat glas. utan har blivit en stark ung kvinna som se ljust på framtiden och deras möjligheter.
och tro mig jag är riktigt stolt över mig själv.

jag satte dit honom jag fick min upprättelse och framför allt han fick sitt sraff.
jag hoppas bara att han inte gör om det verken mot mig lr nån annan kvinna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0